Yr ni ergetsuuleed bodood l baihnee hun bid hed chini baigaa zuildee ogt setgel hanahgui bainga iluu zuiliig husej baidag shunal tajaaldaa bairgdsan amitad umaa. bi ch geseen ylgagdaad baikh zuilgui onoodor husej baisan zuilee avchihbal margaash nogoodor ni ahiad l neg oor iluu zuil-g oorin bolgohig husdeg bailaa.
getel gadaadad suraltsaj baih hugatsaandaa baigaa ornihoo humuusiig haraad ajiglaad hamt haritsah tusam negen zuiliig ih ajiglaj harlaa .ene ni yu vee geheer yr ni gadni orni humuus bid nar shig ih shunaltai bish umaa.
anh ter hedig gadnaas ni haraad l iish hoorhii iim huvtsas omsood, iim utas bairad, iim zuils hergeleed baidag yasan ch archaaguimdee esvel ih ydrsan um bhdaa hoorhiii gej bodoogui bish zondoo bodoj bailaa, getel ter hediin dund orood hamtddaa baigaad irsen chini bas minii bodoj baisan shig bish um geech hooye ted chini ogt iluu zardal gargadgui, iluu zuild ogt shundagui bolhoor ardaa ih zuils huraaj hadgalsan baidagin baina.
hajuud ni egch bol maniadan eemeg bogj zuusen, omsoj baigaa huvtsandaa ih anhaarsan harhad l neg l ih zuils hergelej edelsen hernee ter hedees deerdeed baisan zuilgui harin ch shunalin uur bolood zogsohgui baigaa heden togrogoo ureej baij sanaa ni amrdag tsaanaa hooson ni haramsaltai.
za ene yahuu iimerhuu ylgaa baidagiin baina hemeen bodood l ajiglaad ongorloo, negen odor tanidag mgl egchitei odorjin yum yrij suulaa ter egchin yrij baigaag sonsood baikhnee hun torlohton bid chini zovkhon onoodrooroo l amidrdag, margaash yu boloh minii ireedui herhen baigaa ch harj medehgui ochuuhen amitad, bid ene delhiid irehdee nutsgen irdeg bol butsahdaa ch nutsgen butsna, hemee yrihin sonsood nadad negen sanaa torloo.
humuus bid mongo togrog ed horongiin toloo nasaraa zugteed yamar utga uchir baigaan boloo? ur huuhediin ireeduid heregtei gejuu?ta bodood uzdee huuhduud chini osoj tom bolood oroo l amidralaa buteeh heregtei bish gejuu? yr ni bid neg negentei omsson huvtsaaraa baritsah gej ter negen languun deer baigaa ed zuilsiin toloo tegej ih uhen hatan zugteh hereg bainauu? ternii orond bid yagaad setgel taiwan har buruu sanaagui, zovhon baigaa zuildee setgel hangaluun iluu dutuu zuild shunahguigee amidraj bolohgui gej? gehdee bi sul doroi baih heregtei gej heleeguim shu.
ooroor helbel: oort tani 2shirheg kurtek baidag omsood bolood baihad 3dahi oor helber ongtei kurtekni toloo tegej ih shunaltaad hereg bainuu l geh gesiin.ternii orond mongoo hadgalaad l iluu zardal gargahgui baigaad baih um bol bid tegej negneesee mongo zeelj, oir dotni hen negnee zovoohgui, mongonii asuudald ortohgui baij bolohgui bish bolhol um bn gedgiig oilgoloo.
bi suulin heden odor net ntr-r ih hesej iimerhuu talaar nileen ch zuil oloj unshilaa ene camponi biynes erhelegchid chini zugeer l bidnii shunal bi-gee gsen uzel deer tulguurlan ajilaad baiag um bn. etsest ni uul shugmandaa bid nar chini ed erhtenee ene tolgoigooroo zahirah ystoi bolhoos zarim negen husel tajaal, ed erhtendee ooriigoo zahiruulah ysgui gedgee oloj medvee.
bi ter tsagaas hoish ooroo oortoo dugnelt hiigeed ooriin mongo zarj avsan zuilsee haraad baihad naad zahin jishee ni : ijilhen vitamin l gehed 3n torliin baihiinmaa, ydaj bugdiig ni uudag bol bas yay geh ve, getel uusan ch um bhgui shu. mon nuurnii shingen savan, usnii shampun, aris archilgaanii buteegdehuun l gehed 3-4n ynz baina shde, za tegeed l ongo ni l oor bolhoos barag neg zagvarin huvtsasnuud-n tuhai bur yriltchgui bizde.
bi genet ooroosoo bi yah gej iim ih hog tsugluuldag um boloo ? nadad neg nurnii savan, neg usni shanpuun angijruulagch baihad l boloo um bishuu? ijilhen zuils olon baigaad yamar herge bnaa? unen l shunal setgeldee zahiragdchihsan hun umdaa hemeen bodoj, ooroo oortoo ahij iluu zuild shunahgui hemeen helj ooriigoo zahirahaar shiidelee.
ternees hoish nileed hugatsaa ongorloo, ergeed bodood baihnee,bi yasan ih sul zadgai mongo zardag baisan um be? dusliig huraaval dalai gedeg bizdee. nadad baigaa zuiliin toloo ahij mongo zarahaa bolison chini setgel sanaa ch sailhan taiwan, hiigeed mongond ch sanaa zovoh zuilgui saikhan boldogiin bilee, setgel amar bainaa gedeg chini naad zah ni hogshirohgui, strest ortohgui, medeej eruul chiiireg udaan nasalna, engeed l hun bidnii amidralin az jargal bidnii l gart baigaag bid medehgui,hen negen zuiliin toloo shunaltaj az jargalaa oor gazraas haij yvdag ni haramsaltai.
Minii hair goy bichjee. Tsaash ni bicheed bgaarai. Unsii
ReplyDelete